Vi letar hus i hela Skåne. I skogarna i norr, på slätten i väst, backarna i öst, bland åkrar, vid stora och små vägar, vid sjöar, helt ensligt, mitt i byar, vid ängar och fabriker. Vi vet ju vad vill ha- men inte alltid vad vi kan få. Konkurrensen om husen är hård. Vi har deltagit i budgivningar som vi har förlorat och vi har valt bort hus som vi inte kan föreställa oss ett liv i. Vi bestämde oss för att vara helt open minded. Men innerst inne så har man ändå en slags bild. Det handlar ju inte bara om själva huset, utan även om avstånd, kollektivtrafik, geografi, biotop, växtzon, kultur, och huruvida man kan bedriva verksamhet med gamla möbler... I alla fall för vår del.
Brännskador |
Grönt är skönt |
Det finns nästan inga hopplösa fall
|
Att inte veta var vi skall ta vägen, eller var Skräpbyrån skall ha sin nya verkstad känns lite overkligt. Som tur är finner jag det oerhört meditativt att göra iordning möbler till försäljning. Idag blev jag klar med detta gustavianska bord. Jag kände starkt för grönt som är min må-bra-färg. Det borde kanske vara traditionellt vitt, men jag är helt enkelt inte på det humöret idag. Bordsskivan var så brännskadad av förra ägaren som använt det som svetsbord att jag helt enkelt vände upp och ner på de delar som gick att återanvända. Bordet förlorade sina klaffar, men å andra sidan är det att föredra framför soptippen.
No comments:
Post a Comment